Biljetten är bokad och klar!
Det stämmer!!! Om 57 dagar och jag och min älskade sambo till Newport Beach (USA) i hela 3 MÅNADER!! Helt siiiiiick men underbart sant! Vi åker den 15 juni och kommer tillbaka i mitten av september. Där ska vi ha semester, hjälpa mina föräldrar att sätta igång deras företag, bila runt och fira min 21års födelsedag i LAS VEGAS!!
Vi kommer att bo hos min familj och våran schäfer hund Tyson som fick flytta med ifrån Sverige till Los Angeles. För er som inte vet så flyttade mina familj (mamma, pappa, syster, bror och hund) till USA för snart 3 år sedan, men jag valde att stanna kvar i Sveriga för att plugga klart gymnasiumet och lovade dem att flytta ner när jag var med mina studier, men jag träffade D samma sommar och blev blixtskär!! Och det var för snart 2 år sen...♥
Och nu väntar vårt livs resa!

Love, A.
Till D!
Du betyder mest...
♥
Första mötet
Jag var självklart super duper nervös!! Men mötet mellan mina föräldrar och syskon med D gick strålande. Helt plötsligt kände jag mig dum för att ha tänkt det värsta innerst inne. Ni vet hur det kan bli när ens partner ska möta ens familj, för familjen är ju det heligaste, vackraste och bästa som finns! I allafall för mig.
Det är ju dem som står bakom en hela tiden, stöttar en i svåra beslut, tröstar om man behöver de och aldrig säga nej till något utan kommer direk! Eller ja.... i mitt fall bor mina föräldrar på andra sidan jordklotet så det skulle ungefär ta si sådär ett dygn för dem att komma fram med plan.
Men men,
Mina tankar var ungerfär så här:
"Tänk om D får handsvett när de ska skaka hand."
"Tänk om dom inte tycker vi passar ihop!"
"Bara inte D säger något olämpligt?"
"Hoppas inte pappa drar skämtet om hagel geväret!"
"Och mamma får inte dra några pinsamma småbarns-Amanda-fasoner-historier."
Ja, ungefär så där gick det runt i mitt huvud! Men som sagt gick det chockande bra! D är en otroligt snäll, artig, omtänksam, hjälpsam och good looking guy, så vad hade jag egentligen att oroa mig över?
Under dessa 3 veckor vi var där blev han snabbt en magnet för mina syskon och killen som ens föräldrar hade hoppats på att man skulle träffa. Som man kan samtala och umgås med fast ens dotter inte är i närheten.
Så gick det till! Och inget handsvett från Ds hand kom, inget om att vi inte skulle passa ihop men där emot kom pappa med sitt hagel gevär skämt och mamma drog fram bilder till och med! Men äsch vad gör det? Det är ju det som blir det charmiga i ett förhållande!
Love, A.